Känslan av förvirring
Jag får ta och skämmas rejält igen, för nu har jag inte bloggat på evigheter. Vet inte riktigt hur jag ska få in rutinen, men någon dag så. Livet i sig går väl okej, tentorna denna tentaperiod gick åt skogen, men får väl skylla en del på nollningen och sjukdom som gjorde mig omotiverad, men tagit mig i kragen denna läsperiod och ser till att plugga på ordentligt (än så länge iallafall).
Ikväll har jag haft en underbar kväll med J. J är en kille jag träffa på ET-slasquen och verkar vara en helt fantastisk människa. Vi har träffats några gånger nu och det känns så fantastiskt när jag är med honom, men får en känsla av att han kanske inte är intresserad. När man lägger sitt huvud mot hans axel så protesterar han inte, men han visar inget tillbaka heller och förvirringen inom mig är stor. Jag känner att jag sakta men säkert faller för honom och inser någonstans att jag kommer bli extremt sårad om han inte säger något snart. Jag hoppas att han ska hitta det han behöver för tycka som jag gör, jag hoppas, jag hoppas!
Känslan.
Kärlek på er.